Världens svåraste beslut.

Nu har han stannat på 320g... Inte ens i näreheten av en okej vikt. Han vinglar, ramlar, faller. 

Vad gör man? Hur vet man vad han känner, hur han mår? Han verkar inte ha ont, han rör sig ju frivilligt och så. Men samtidigt... så meningslöst liv. Om jag visste att han skulle bli bra, men jag vet ingenting. Usch.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0