Orolig mamma ;)

Blir lite orolig över hut lite de äter. Idag var det dock två av de grå som åt självmant, alltså utan att jag behövde vända dem på rygg och bråka. Det skulle vara sjukt härligt om alla kunde göra det... Känns så grymt att tvinga i dem och år så ont i magen av oro när de inte vill äta.
Lägger in en bild på ett av odjuren, samt en bild på maten de får.

Nattmatning och hatkärlek

Inatt matade jag dem bara en gång, och funderar på att dagtid börja mata var tredje timma, för de åt med god aptit inatt, och annars måste jag alltid lirka i dem varje droppe. Men får se hur det blir.
Jag blir förbannat galen på dem när jag måste slåss med dem, kliva upp mitt i natten eller ha med dem på skolan. Men mitt hjärta smälter när de frivilligt kryper upp i handen och vägrar gå ner, när de äter självmant eller när de sitter i handen och putsar sig. Så sjukt söta.

Att mata mössen.

Just nu matar jag mössen varannan timme, ibland oftare om jag märker att de äter dåligt en måltid, för det är ju så otroligt viktigt att de får i sig energi och vätska. Inatt blir det nog dock var tredje timma. De är ju trots allt ganska stora.
Tipsen jag läste på internet var modersmjölkersättning för hund, men apoteket hade bara för katt och det kändes ganska akut så därför fick det duga i alla fall första dagen. Eftersom kattmjölk innehåller mer protein och mindre fett så blandar jag det dock med olivolja från och med ikväll.
Olivolja består ju av 100% fett och har dessutom dokumenterat bra effekt på möss hjärnor, så jag hoppas bara att de accepterar smaken av det.
Maten ger jag med en pipett jag tog från kemin, testade innan med en 1ml-spruta jag fick på apoteket men den var helt enkelt för stor för deras pyttesmå munnar. Pipetten fungerar mycket bättre, enda nackdelen är att den är lite besvärlig eftersom den lätt fylls med luft och det blir bubbligt och kladdigt när man ska mata.

Bild på en av ungarna och pipettmatningen tidigare idag

Råttlöshet och att bli musmamma!

Ungarna 10 dagar gamla
Är råttlös sedan ett par månader tillbaka. Eller rättare sagt, är fortfarande ägare åt en råtta men han bor hos en fodervärd och där får han nog bo tills det är dags att gå vidare.
För precis två veckor sedan fick min ena mushona ungar, och redan från början åt hon ungar. I början trodde jag det berodde på att ungarna var svaga/att hon var stressad, men efter att ha tagit bort alla stressmoment samt sett att ungarna såg friska ut trodde jag hon skulle sluta.

Men icket! Igår upptäckte jag att hon hade ätit upp ännu en unge, och jag fick lov att ta på mig rollen som musmamma. Så nu nappar jag dem och låter dem bo separat, jag hoppas verkligen de klarar sig. Tänkte att det här får bli en musblogg ett tag. ;) 


RSS 2.0