Den lilla glädjen.

Spumante satt aldelles lugnt på mitt bröst idag, med tassarna på min axel. Han sniffade i luften, fann sig i att bli kelad med, och verkade tycka om det.

Det gör mig så lycklig, så underbart glad. Hade det inte varit för att bäbis-suget sätter in då och då, hade jag gärna ägnat mitt liv åt råttor som Sputnik. Råttor som inte funkar med andra, övergivna råttor, störda råttor, knepiga råttor... Ni fattar!

Det är en sådan glädje i att se ett djur utvecklas, må bättre och bättre, veta att man gör något bra.
Han gör mig så lycklig lilla Spumante.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0